Wow äntligen en helg som man är ledig, händer typ knappt en gång i månaden. Ska bara va och barnen åker iväg till farmor och Lea fick åka ner till mormor.
Helt klart en underbar helg framför oss <3

Jag har insett mina begränsningar nu, jag har noll ork, känner mig väldigt likgiltig till det mesta men jag har ett hopp så riktigt botten är inte här. Men jag vet inte riktigt om jag ska dit eller inte. Jag har inte lust att må apa längre med all den inre stress som jag bär på och de olika problem som jag kämpar med där målen är väldigt långt borta än.
Men gett upp har jag inte.

Men jag är inte solo då jag känner att jag har någon som kommer att fånga upp mig innan jag faller helt. Jag känner mig trygg trots att jag har mina inre demoner <3

Jag bara älskar denna underbara <3
Han har fått mig att tro på kärlekens makt, att den verkligen kan få en att vilja göra allt för den man älskar <3
Att vilja börja om och leva livet igen <3

Att man känner sig otillräcklig och dålig. Att man känner att det jag gjort skulle kunna ha gjorts så mycket bättre.
Olustkänslan jag har nu är otroligt jobbig.
Jag gör mitt bästa men det är långt ifrån bra.

Dessa känslor hatar jag att få, de vänder mitt humör rakt upp o ner och all lust rinner av mig. Hatar det verkligen!!!